återvändsgränder
Inget kommer gratis. Dörrar stängs hela tiden.
Först inser vi att våra kroppar inte duger till att få biologiska barn. Tack för den!
Vi söker läkare för att få hjälp med IVF. Män och kvinnor i vita rockar lovar att allt kommer gå jättebra.
Det går inte bra. Det fungerar inte ens sådär halvbra. Inte ens dåligt utan det går helt åt helvete dåligt.
Inget ägg blir befruktat. Tre försök och en massa tårar och ilska senare bestämmer vi oss för adoption.
Hemutredaren för adoption anser att vi inte sörjt klart efter IVF. Dessutom bor vi alldeles för litet. Att vi bor i en fantastisk miljö spelar mindre roll. Utredaren hade hellre sett att vi bott något större och i en betongförort.
Ytterligare en dörr stängs.
Det går sakta framåt. Vi blev godkända för att ta emot adoptivfamilj.
Gör ett första besök hos banken för att diskutera adoptionslån. Bankkvinnan säger att vi knappt har några lån och att det inte ska vara några problem med adoptionen.
Igår var vi hos banken igen. Nu var det tvärstopp. Detta trots att vår ekonomi är bättre eftersom vi sålt bilen och kunnat lägga undan pengar. De vill inte låna oss pengarna.
Hela världen vill tala om för oss att barn är något vi kan glömma. Dörrar stängs hela tiden och vi får verkligen kämpa. Inget kommer gratis utan det är ständiga stopp under resans gång.
Undrar om det verkligen blir vår tur?
fy fan vad orättvist..... Är jätteledsen för er skull... :-/
Kram!
usch vad tråkigt. Att allt ska va så jävla svårt jämt! Man kan ju undra vad banken hade för skäl att säga nej.. Vad kommer ni nu göra? Vad kostar en adoption?
Hoppas det löser sig till det bästa!
Sv: Ja asså man vill ju göra andra saker än att bara sitta vid datorn.. men tror inte jag kommer kunna sluta blogga helt ;)
Trevlig helg!
tänker verkligen på er! fy vad orättvist det ska vara alltså! jag hoppas det tillslut kmr bli bra och att ni har ert barn springer omkring hemma oss er en dag! :)
Men vad fan! Hur kunde de ändra sig så angående lånet? Kan ni inte gå till en annan bank?
Och det där med för liten bostad, har ni inte en tvåa? Hur många har inte det? Det kommer nog dröja innan vi får en trea, så vår unge får nog bo i en tvåa ett tag åtminstone. Och när jag var liten bodde vi två vuxna och tre barn i en trea, det gick det med…
Jag hoppas verkligen att det ordnar sig, jag vet ju hur mycket ni längtar!
Alltså ibland blir man bara förbannad - saker och ting är så jävla orättvist. Trots att det kanske känns lite tröstlöst just nu så håller jag tummarna för att det skall lösa sig. Fortsätt kämpa!
Jag känner för er! Men du ska se att det öppnas en dörr förr eller senare för er! Jag håller mina tummar.
