invisible world

Kära läsare, om jag nu har några. Jag kommer byta bloggverktyg.

Hoppas att ni följer med mig!

Välkommen till http://montani.bloggplatsen.se

Idag har jag bytt rum här på jobbet. Alla förändringar är inte av ondo. Nu har jag faktiskt fått ett mycket bättre rum.

Solen kan nu leta sig in och jag ser himlen. Idag är dessutom himlen vackert blå. Längtar till löpträningen ikväll.

Första träffen för året med kompisarna som ska springa Stockholm Maraton. Undrar hur de har konserverat träningen och lagt upp strategin inför kommande utmaning.

Tillsvidare njuter jag av det fantastiska vädret och att det snart är helg igen.

Kan man känna skuld även om det inte finns några känslor kvar? 

Kan man tycka allt är sorgligt och fruktansvärt även om det inte finns några känslor kvar?

 

 

 

Hoppas att våren är på väg nu

 

 

 

Hoppas drömmen fortsätter ett tag till.

Forza Inter

Jag har fler unika besökare än de som lämnar en kommentar. Jag är nyfiken på vilka ni är

Snälla, berätta vilka ni är och hur ni hittade hit

Träningen har fått stå tillbaka den här veckan. Har känt mig sliten i vader och lår efter rätt mycket träning de senaste veckorna.

Efter två dagars löparvila var jag sugen att springa igen. Klockan 06.23 var jag ute på min vanliga morgonrunda.
Vissa partier var väldigt isiga men terrängskorna har funkat fint hela vinter och så även idag.

Lämnade min pulsklocka hemma för att springa på känslan. Rundan är 7.25 km och 36 minuter senare var jag hemma igen. En fantastisk start på fredagen.
Nästa vecka är det träning som vanligt igen. Ser redan fram mot nya svettiga pass


I helgen får jag besök av en barndomskompis med sina två fantastiska döttrar. Det ska bli jättekul att träffa dom igen. Vi kommer säkert att träffa en annan gemensam kompis från högstadiet också som jag umgås med än idag.


Vad ska ni hitta på i helgen?

Ett barnhem i Bogota är utsett. Tänk att det ligger en pojke/flicka på just det barnhemmet och väntar på oss.
Att just vi kommer bli föräldrar till h*n. En tanke som svindlar.

Det finns alltså en liten krabat som väntar på oss. Ropar och längtar. Håll ut. Vi är snart där.
Tre individer som är helt främmande för varandra men som snart, snart kommer bli förenade.

Läser om att handläggningen i Colombia kanske går fortare än vad som beskrivs i informationen. Vi får hoppas att vi inte behöver vara mer än 5-6 veckor i landet.

Förhoppningsvis landar vår ansökan till barnhemmet i veckan. Därefter är det väntan på riktigt.
Tänk att vi väntar på barn nu :)

Oj vad bra och Oj vad hon ser bra ut!

 

Dags att ge igen för alla julkort med barn i luva. Ett slag i ansiktet på oss som är ofrivilligt barnlösa.

Nu verkar det som vi blivit tilldelade ett barnhem. Vi kommer troligtvis att åka till Bogóta. När det sker i tiden är fortfarande skrivet i stjärnorna.

Men att vi har fått ett barnhem som vår pojke/flicka kommer ifrån är ytterligare ett litet steg på vägen.
Nu blir det till att läsa det som finns om barnhemmet.

Känns allt mer overkligt :)

Det känns lite tungt just nu. För ungefär en timma sedan ringde det på dörren. Eftersom jag körde lite styrkeövningar öppnade min fru. Det var från Radiotjänst och de undrade om vi hade TV. Självklart inte! Vem har det?
Radiotjänstsnubben fortsatte med att säga att TV:n syntes hur tydligt som helst genom köksfönstret.
Jag frågar igen - har ni TV? Så då var det bara att erkänna . . .


Det har varit en principsak att inte anmäla TV- innehav. Just nu finns det inget val. Varför finns möjligheten att välja kabelkanaler men inte SVT? Det är nåt som är fel när man först betalar dyrt innehav och sedan är tvungen att inneha en digitalbox. Var finns valfriheten? Jag vill välja vilka kanaler jag ska titta på och sedan betala därefter. 

Betalar ni TV- avgift?

 

 

 

I måndagseftermiddag hade jag ett fantastiskt bra träningspass. Kände mig lätt i hela kroppen och formen är fortsatt god.

Min älskling började må illa och allmänt sjuk på eftermiddagen i måndags. Hon var i princip helt däckad och på kvällen kräktes hon. På natten vaknade jag av att jag mådde skitdåligt och visst, nu var det dags för mig.

Visserligen har vi båda bara kräkts en gång men magen har helt rasat på mig. Den bullrar och lever om. Har haft magknip till och från samt rapat ägg. Trodde jag skulle vara helt pigg idag men magen är inte helt hundra än.
Kände ingen lust att gå till jobbet idag med en känsla av att magen kan rasa när som helst.

Nu har det varit vila från träning i tisdag och idag. Imorgon hoppas jag kunna vara igång igen. Det blir i så fall ett lugnare löppass. Har faktiskt inte varit sugen att träna eftersom jag varit helt slut i kroppen och knappt orkat röra mig.

 

 

 

Det kanske låter som en klyscha men hos oss känns det verkligen som alla dagar är Alla Hjärtans Dag.
Under de drygt fyra år vi varit tillsammans har vi inte bråkat en ända gång. Visst kan vi ha olika åsikter men ingen av oss är långsinta och glömmer fort.

Varför bråka när vi älskar varandra?

Vi är generösa med kärleksförklaringar både i ord och handling. Jag älskar dig sägs åtminstone 2 gånger per dag.
Det är viktigt att visa uppskattning och vad man betyder för varandra.

Idag hade vi bokat bord på Vin o Tapas men fick tyvärr ställa in eftersom det verkar som min älskling fått influensan.
Trist men som jag skrev tidigare är alla våra dagar kärleksfulla och tapas får vänta till en annan dag.

Vad gör ni idag?

Har haft en helt underbar helg. Starten på helgen började på gymmet och därefter det obligatoriska På Spåret.

I lördags var vi på 30- års kalas. De stora festernas tid är förbi och det blev istället lättare mat och trevligt sällskap.
Det serverades alkohol till de som önskade. Jag avstod eftersom jag tänkte ta det lugnt med alkohol fram till Sthlm maraton. Inte så att jag helt tänker avstå alkohol men hellre ta en alkohol fri öl om alternativet finns.

På kalaset var det en gravid tjej i 7:e månaden och alla var naturligtvis jättenyfiken på hur allt står till.
Vi väntar också barn men det är inga som frågar oss hur det går. Alla vet om att vi kommer adoptera barn och vi är snart på väg mot Colombia. Det gör ont i hjärtat att ingen är nyfiken på oss.

Varför frågar ingen oss? Brukar inte vänner göra det?

Innan kalaset hann jag med att springa ett långpass i Skatås. Det var ett fantastiskt väder och det är svårt att förklara den enorma lyckokänslan att göra ett löppass i soligt vinterväder. Helt underbart

Söndagen startade med en promenad i ett härligt vinterväder. Senare på dagen kom två kompisar och deras 12 månaders dotter på besök. Vi hann fika och äta middag innan lilla tjejen blev sjuk och de tog sig hemåt.

Tyvärr avslutades helgen med att Inter förlorade Derby d´Italia :(

Helgen har varit mycket bra. Dels har jag fått lite ensamtid samt att vi haft familjen på fika eftersom min kära fru fyller år imorgon. 

Vi gillar att ha gäster hemma och de brukar aldrig gå utan att känna sig mätta och belåtna. Den här gången bakade vi scones och hade tillbehör som en god smakrik ost, marmelad och philadelphiaost.
Dessutom bakade jag en oerhört god och saftig citronkaka. Den blev faktiskt supergod om jag får säga det själv.

Naturligtvis bjöds det på latte för de som önskade. Fint ska det vara

Februari blir en intensiv månad med fullt upp varje helg. Hur kul som helst men jag ser redan fram mot en helg när vi inte har nåt inplanerat. Jag älskar att träffa folk och vill gärna vara uppbokad på saker men när den lediga helgen kommer så måste man passa på att njuta av tvåsamheten. 

Fortsatt vila och jag känner att det börjar bli rastlöst. Hade varit underbart att springa i det fantastiska vädret idag.
Det blir stretching och lite balansbräda. Förhoppningsvis kan jag köra på måndag igen med ett kombinationspass spinning/bosu

Idag har vi beställt en barnvagn :) Det kändes väldigt märkligt men också hur kul som helst. Det börjar mer och mer kännas och märkas att vi snart är föräldrar.

Vagnen är en sulky som vi kommer att ta med oss till Colombia. Den är lätt och smidig. Svängbara framhjul var det enda rätta. Priset var inte alls farligt bara 900 kr.

 

 

Tror jag fått allergi. Det kliar och irriterar i gommen bakom framtänderna och i svalget. Samma känsla brukar jag ha när förkylning är på väg.
Nu är det så att jag känt så här till och från under en längre tid.

Först funderade jag på om det är Kiwi som jag var allergisk mot. Gjorde ett test igår men det gav inget resultat.

Idag efter lunchen, åt chili sin carne, så började bekymren igen. Nu har jag haft den här jobbiga irritationen sedan lunchtid. Nu är tanken att det är antingen chili, tomat, bönor eller paprika som orsaker besvären.

Hoppas allt känns som vanligt imorgon för då ska jag göra om mina egna tester. Alltid är det nåt